Ett spelbetyg säger inte mer än 1 000 ord

Betyg är en känslig sak. Dels har vi debatten om skala. Ett till hundra, ett till tio, ett till fem. Ju större omfång desto bättre tycker någon. Få steg ger mer tydlighet tycker en annan. De få stegen gör dem betydelsefulla. Rätt eller fel? Det är väl som betygen är i sig: subjektiva.

Olika personer tycker olika (chockerande, jag vet). När jag som fjunig tonåring hade Super Power och senare Super Play som heliga skrifter kunde jag bli förbannad när någon satte "fel" betyg. Att jag inte ens petat på spelet i fråga var en bisats, tyckte jag. I mitt hjärta fanns ju en bestämd uppfattning om tingens tillstånd. De hade fel. Jag hade rätt. Så! Klart.

"Siffran fick (alltför) stor makt över mig"

Knappt 30 år senare har jag recenserat oräkneliga spel och min tvärsäkerhet har bytts mot ödmjuka insikter. En nyfikenhet på mitt eget och andras tyck. Det har såklart tagit sin tid att komma hit. När jag satte fem av fem på Assassin's Creed Unity för tiotalet år sedan fick jag, rätt och slätt, råångest. Sparkade på mig själv. Förbannade att jag satte fel betyg. Det samlade snittet var ju så mycket lägre än mitt eget och inombords gick jag en walk of shame. Siffran fick (alltför) stor makt över mig.

Undertecknad gav Unity fem av fem. Undertecknad var ganska ensam om det.

Nyligen satte jag tre av fem på Clair Obscur: Expedition 33. Opencritic-snittet? 92. Där är jag ungefär lika snett ute som i Unity-fallet, men nu har jag ärligt talat svårt att se att jag har rätt och "de" har fel. Istället väcks nyfikenheten. Vad ser andra som inte jag ser? Hur kan ett spel som tickar flera av mina boxar – känslosamt, turordningsstrider, jrpg-influerat – ändå inte slå undan benen på mig? Det jag tycker blir såsigt sentimentalt är äkta och gripande för andra.

"Nyanserna är viktiga och vi når ju bara dem genom att se bortom siffran, mot orden"

Att inte hänga upp sig på en siffra är klokt. Jo tack, jag skriver i detta nu en text om betyg. Sten, möt glashus liksom. Min poäng är snarare att vi ska vara försiktiga när vi ger siffran så mycket makt. Tre av fem är ju lika med sex av tio eller – *flämt* – 60 av 100. Det ser tokigt ut, men det är också tokigt att hänga upp sig på siffran. Särskilt som olika skalor har olika definitioner. Och kom ihåg: ordet är mäktigare än siffran. Debatten blir mer hälsosam när vi snackar om vad som sägs än om siffran som satts.

Gör vi ett ord av min trea kommer vi fram till "bra". Det säger fortfarande inte så mycket, men lyckligtvis har jag skrivit tusen ord om Clair Obscur. Det är där det blir intressant. @Nomman skrev nyligen en medlemsrecension av spelet (tack för den!). Han sätter också en trea, men det är ju inte att likställa med att vi håller med varandra till 100 procent. Striderna klickar inte för honom, jag älskar dem. Nyanserna är viktiga och vi når ju bara dem genom att se bortom siffran, mot orden. Betygen kan bli en otjänst. En vag tl;dr utan nyanser. Samtidigt som jag skrev den här texten begick även @Joe Swallows medlemsrecension (tack!). "Striderna är som en dans", skriver han. Fem av fem blir betyget. 72 procent av FZ-läsarna håller med.

Clair Obscur är älskat av väldigt många.

Samtidigt som jag ser problemet med dem uppskattar jag siffrorna. Om man även ser djupet under dem kan de ge en samlad bild. Vi kan skapa formkurvor, ta del av den blodigt allvarsamma leken FZ High Score, och ställa liknande spel mot varandra. Problemet uppstår när siffran blir hela sanningen, när vi inte ser skogen för det där jätteträdet. Där tycker jag vi ska ryggdunka varandra. Överlag är FZ-forumet skickligt på att se bortom siffran, och vi kan snacka om åsikterna bakom snarare än siffran i sig. Såklart kan det bli diskussioner om en åsikt sticker ut, men jag går tillbaka till min Clair Obscur-recension och de 147 kommentarer som följt. En livlig, intressant och ibland oväntad resa. Snabba instick. Längre analyser. Medhåll. Mothugg. Diskussioner. De tusen orden följs av tusentals andra ord. Det är fint tycker jag. Visst finns enstaka mindre konstruktiva inlägg men överlag finns viljan att engagera sig i tankarna bakom siffran.

Jag älskar ord. Min inställning till betyg är mer ambivalent. Det är mycket "å ena sidan" och "å andra sidan" med verktyget. Det ger såklart en pilsnabb summering, men blir också abstrakt. En trea säger att spelet är bra, men inte om det är ett spel för mig. Det värdefulla finns i vad som sägs och jag tycker vi ska fortsätta på den vägen: låta orden spela huvudrollen.